Ja betyder nej....ibland!
Idag skulle jag hämta sonen från kören i skolan! 
Jag kikade försiktigt in.. Och där satt han och höll för öronen!
Precis som pappan hans sagt han gjorde i förra veckan!
När han kom ut frågade jag om han tyckte om kören. Han svarade ja med ett leende. Hmm vad skulle jag tro?!
Som så många gånger innan kändes det som han svarade det han trodde man vill höra! Var det så nu?!
Jag frågade hans fröken om han höll för öronen under hela tiden, men hon sa "inte hela tiden"!
Hemma testade vi en annan variant. Vi frågade om han ville gå till kören eller gå och simma ( som vi gör en gång i veckan ). Han svarade simma och i detta ögonblick bestämde vi oss för att Oscar slutar i kören.
Var ja ett nej eller om ja var ett ja vet jag inte till 100%. Men jag tror han svarade ja för det var det svaret han trodde jag ville höra...