autismliv.blogg.se

Men är man dessutom förälder till ett barn med diagnos så förstärks den känslan betydligt!

Jag gör så gott jag kan varje dag! Men är det jag gör rätt?!😳

Man måste sätta gränser även för ett barn som mitt! Men hur mycket förstår han av vad som är rätt och fel?

Ibland vet jag att han förstår mer än vad jag tror! Och spelar på sin autism ibland! Dvs han är smart att använda den lite som ett vapen mot mig! Eller som en sköld som han gömmer sig bakom om ni förstår vad jag menar?!

Det värsta med att vara mamma till en son som min är faktiskt alla människor utom just Oscar!

Det är alla dom som inte förstår arbetet kring min son, alla dom som ifrågasätter mig som mamma till ett barn med diagnos! Att hela tiden behöva försvara sig eller förklara sig i sitt agerande som mamma! 

Alla ni som förstår eller vill förstå är mina riktiga vänner!💜

Jag undrar om bäraren till dessa kläder hade valt dom själv om han eller hon kunde välja?

Lyckligt ovetande om mode och trender (som vi vissa är) tycker jag ändå ingen skall kläs konstigt eller i för små kläder, om den inte själv uttryckt det! För det är väl inte rätt?!

Ja ja kläder är inte det viktigaste i världen! Men jag reagerar ibland när jag ser detta ute på stan! Och kanske är det inte lika vanligt nu som då....

Lasagne, pizza haha nej nej! Jag vet att kortis glömt av sig ibland och serverat pizza! Han har bara tittat på den som om var är detta?!

Däremot öser han gärna på bordskryddor och ketchup på all mat om han får! 

Det blir lite tråkigt att äta köttbullar och korv högt och lågt som det ofta blir. Annars får man laga dubbelt då han är allergisk mot fisk och kyckling tex.

Ja att laga mat är inte alltid så kul här! Idag blir det nog kotlett ris och grönsaker (gurka) för det äter alla. 

Men Oscar fixade det! Och glädjen när han klarar något är ju alltid lite speciell. Eftersom man inte vet hur bra han kommer lyckas med saker och ting.

Rent fysiskt är han riktigt duktig och hänger med bra!

Han klättrade också på bouldervägg ett tag och det gick bra trots att han var/är en stor grabb för sin ålder. Och även här hemma klättrar han fortfarande i sin dörröppningen hela vägen upp till taket😊.

Det blev ännu bättre igår när hans pappa köpt rätta färgen GRÖN för att göra figuren Bowser från Super Mario spelen!😊

Han är för tillfället inne i en mycket kreativ fas. Där rita/måla och pärla ingår. Så det passade ju bra att träslöjd kom på schemat igår!

Annars kan det vara svårt att få med honom ut just nu! Tur han är ute på skolan och fritids. Vill ju gärna han ska röra på sig.

Det gör man inte så mycket inne vid datorn kanske?! Även om min 9-årige son inte sitter stilla riktigt då. Hoppar och lever sig in i det han tittar på. Oftast Super Mario filmer/klipp från youtube☺️. Det är även dessa figurer han sedan pärlar utifrån sin fantasi👍.

Idag är det simning med pappa på schemat så då rör han ju på varje centimeter av sin långa kropp.

Sen fick han följa med den klass som han är integrerad i  till simhallen. Vi pratar om en klass med sk vanliga barn. Det höll på fram till vårterminen 2013. Han var då så nära att simma på riktigt som jag förstod det från hans lärare.

Denna termin blev det ingen simning! Förstår att man inte kan få allt på schemat. Men undrar jag om man låtit ett sk vanligt barn slippa undan simskolan, om barnet inte kan simma?!

Just nu simmar han bra under vattnet! Är på det djupa i bassängen utan simdyna! Han övar på att flyta med framsteg.

Hans simlärare är idag hans pappa! Jag känner mig inte helt trygg med situationen att vara med med honom på djupt vatten i fall i fall...

Då ska lillebror iväg...

Vad är det som är jobbigt?! Pipet, sparkandet, trilskandet, tårarna för att nämna lite. Han har aldrig varit morgonpigg! Men på något sätt är det värre nu när han är större. Det är inte direkt att bära iväg en stor kille på över 1, 50...

Så döm inte mig om jag inte alltid är på topp...

Oscar hakar på. Det är lillebror som visar hur leken går till och på så sätt får med storebror i den vanliga leken. Den han skulle ha haft om han haft kompisar! Den han idag inte har i annat fall. Det är alltid någon vuxen som får styra upp leken annars då han ska leka med en eller flera klasskompisar i skolan tex. 

Lillebror är i alla fall en unik liten person som gett Oscar mycket hjälp i tal och lek. Är otroligt tacksam för det❤️.

Oscar är mitt kall i livet! Vem har sagt livet skall vara lätt?! Autism är inte så lätt att förstå sig på alla gånger! Men vi utan diagnoser är inte heller alltid så lätta att förstå....😉

I fredags ringde sonens fröken! Det visade sig att slöjdgruppen han skulle vara med i var full nu... Det har ju redan gått flera veckor av terminen och nu detta svar. Men så sa hon att slöjdläraren hade 40 minuter över och att han kunde ha bara Oscar då😊 Det var ju ännu bättre!!!! Så nu ska han ha träslöjd själv med en lärare! Jättebra för Oscar. Hoppas han tycker det är kul nu bara!

Jag såg paniken i hans ögon när han åkte kana ner för berget!

Om det började där vet jag inte, men den sommaren då började hund- och katträdslan! Gentemot hundar var det snarare en fobi! Han klarade inte ens av att se på dom! Såg han en bröt han fullständigt ihop och grät. 

Sakta blev det hela bättre. Idag 2 år senare klarar han av att se en hund. Leka vidare ute om den går förbi!

Men det där när dom skäller gillar han inte! Tror det är svårt att skilja på om hunden är arg eller glad för Oscar!

Min sorg i detta är att jag inte kan skaffa hund! Något jag själv är uppvuxen med och vet hur mycket det kan ge tillbaka. Men man kan ju inte få allt här i livet!

Kanske försvinner denna hundrädsla en dag...... om jag har lite tur!

Min son fick en allergichock när han bara var 6 månader! När hans mamma skulle ge honom en liten smakportion med ägg! Den dagen glömmer jag aldrig! Han blev jättedålig!

På väg till akuten tuppade han av helt i bilen! Att vi inte körde av vägen den gången var ett under.

Väl på akuten kräktes han i massor ( mest på mig )! Omtumlad av händelsen kom jag inte ens på hans personnummer där jag stod nerspydd och stressad....

Sen den dan har det rullat på. Han är idag allergisk mot ägg, kyckling, fisk och cashewnöt! Han har hittills inte fått någon allergichock igen även om han blivit ordentligt påverkad och fått symtom som andningsproblem, klåda mm!

Allergierna ökar ju alltmer i vårt land. Beror det på vår förstörda miljö?😳 Jag tror att det kan finnas ett samband där!

Man skulle ha velat hoppa in i Oscars hjärna ibland för att kunna förstå bättre hur han tänker. För i vissa stunder är han ju faktiskt normal och i andra stunder är han inte det. Vad var det som hände där egentligen när han var runt 2 års ålder?!

Med mycket träning, stimulans mm har Oscar idag ett litet tal! Han kan skriva och läsa till viss del! Men hur mycket han förstår vet jag egentligen inte! Han är ju så duktig på att memorera saker. På gott och ont! Ibland en hel liten bok😊. 

Jag kikade försiktigt in.. Och där satt han och höll för öronen! 

Precis som pappan hans sagt han gjorde i förra veckan!

När han kom ut frågade jag om han tyckte om kören. Han svarade ja med ett leende. Hmm vad skulle jag tro?! 

Som så många gånger innan kändes det som han svarade det han trodde man vill höra! Var det så nu?!

Jag frågade hans fröken om han höll för öronen under hela tiden, men hon sa "inte hela tiden"!

Hemma testade vi en annan variant. Vi frågade om han ville gå till kören eller gå och simma ( som vi gör en gång i veckan ). Han svarade simma och i detta ögonblick bestämde vi oss för att Oscar slutar i kören.

Var ja ett nej eller om ja var ett ja vet jag inte till 100%. Men jag tror han svarade ja för det var det svaret han trodde jag ville höra...

Av någon anledning gick min son inte ut från sitt rum själv om mornarna när han vaknade. Vi testade allt här hemma. Ställde upp dörren helt, sa till sonen att det bara är att gå upp själv imorgon, habiliteringen gjorde en sk bildserie till honom osv.

Vi ville ju att han skulle gå upp och gå på toa själv på mornarna. Så vi kunde slippa vissa olyckor.

Men så ungefär i våras, då var sonen 8 år hittade vi äntligen rätt! Youtube!!!! Internet!!!

Vi hade precis ordnat så sonen hade fått internet på sin egna dator. Så som många gånger tidigare sa vi: Imorgon när du vaknar går du upp och går på toaletten. Sen sätter du på din dator! Det sista var nytt!! Och tänk det funkade👍. Och det håller fortfarande. 

L Y C K A!!

Idag har vi ett sk veckoschema med bilder också där vi visar en bild på datorn lördag och söndag morgon när han är ledig. 

Tänk att detta gjorde att Oscar kunde starta sin dag på egen hand! Innan startade den då jag eller sonens pappa kom ner till hans rum och sa varsågod och pekade med handen ut från hans rum.

Så tummen upp för internet!

Det är lite som ett outforskat universum i denna lilla människan.

Och likt universum upptäcker man då och då nya stjärnor. Än finns många stjärnor kvar att upptäcka...

Man säger att ögonen är själens spegel! Jag är villig att hålla med!

Än får jag bara snegla in och förstår inte allt, men det är spännande!

Visst är det en utmaning! Mitt livs utmaning!